Traditionell svensk mat är inte bara husmanskost. Det finns också överraskningar till fest bland drycker, bakverk och efterrätter och vi ska titta på ett urval i Sveriges rika matkultur.
Semla – en svensk specialitet
Denna underbara kardemummabulle kvalificerar sig som äkta traditionell svensk mat och specialitet, klassiskt fylld med mandelmassa och grädde. Den säljs i närmare 50 miljoner exemplar varje år. Till detta ska läggas att svenskarna mumsar på cirka 30 miljoner hembakade varje år. I butik börjar semlan att säljas strax före nyår och sju veckor före påsk då fettisdagen infaller. Semlan kan ätas med eller utan varm mjölk (så kallad hetvägg), och finns numera i en mängd moderna varianter.
Köttbullar och potatis – traditionell svensk mat
Denna världskändis är älskad och uppskattad av alla, stora som små. Traditionellt gjord på finmald färs men lika god vegetarisk eller vegansk, serveras bullarna med kokt potatis eller potatismos, lingonsylt, gräddsås och inlagd gurka.
Ärtsoppa och pannkakor varje torsdag
Sedan 1200-talethar ärtsoppa med fläsk serverats på torsdagar i Sverige. Detta tror man beror på att det var fastedag på fredagar under den katolska medeltiden och att man då åt en rejäl festmåltid dagen innan. Ärtsoppa är traditionellt smaksatt med mejram och timjan. Numera med eller utan fläsk och med pannkaka, sylt och grädde till efterrätt.
Sill och potatis på midsommarafton
En klassisk svensk rätt till högtider är inlagd sill och potatis. Inlagd sill är självklar på julbordet liksom till påskmiddagen och midsommarafton, då gärna tillsammans med en klick gräddfil. De vanligaste smakerna är löksill, senapssill och matjessill. Det finns också numera veganska alternativ för den som föredrar det, gjorda på tofu eller ostronskivling.
Stekt strömming – enkel och god
Strömmingsfiléer, panerade och smörstekta med dill tills de fått en gyllene färg, serverade med potatismos, rårörda lingon, inlagd pressgurka, brynt smör och en citronklyfta. Ett måste om du gillar fisk och svensk husmanskost till vardag såväl till fest.
Tjälknöl – en modern tradition
I mitten på 1970-talet bad Ragnhild Nilson sin man att ta fram en älgstek ur frysen. Då han hade glömt att lägga fram köttet, beslutade han sig för att komma ur knipan med att tina denna i ugnen på låg värme och glömde därefter av hela saken igen. När Ragnhild kom hem från arbetet och förstod att mannen inte gjort vad han blivit ombedd, tänkte hon rädda steken genom att lägga den i en stekpåse och låta den kallna i en lag av olika kryddor såsom lagerblad, timjan, enbär, vitlök, salt och peppar. Detta visade sig vara mycket gott och ett recept som vann en tävling och omedelbar berömmelse i ICA-kuriren år 1982.
Renskav med kantareller
En god, klassisk rätt som tillagas av fryst renkött skuret i tunna skivor som smörstekts tillsammans med gyllene kantareller och lök. Låt det koka ihop med kryddor som salt, peppar, timjan och grädde. Serveras med kokt potatis, lingonsylt och gärna någon kokt grönsak som broccoli. Det fungerar lika bra att servera grytan med pressad potatis, ris eller pasta.
Lutfisk – traditionellt lufttorkad fisk
Denna underbara rätt består av lufttorkad och lutad långa. Långan är mager, näst intill fettfri, proteinrik samt innehåller viktiga vitaminer och mineraler. Ända sedan 1500-talet är lutfisken en självklar del i den svenska matkulturen och redan då en festmåltid. En självklar del av den svenska julmaten och gärna på fredagen före alla helgons dag. Till denna delikatess serveras kokt potatis och vit sås med vitpeppar.
Surströmming med nubbe
Fermenterad fisk när den är som bäst. Serveras på klassiskt vis med mandelpotatis, finhackad rödlök och dill alternativt som klämma i ett tunnbröd eller på ett hårt bröd. Du öppnar alltid burken utomhus, då lukten är stark. En liten nubbe av kryddat brännvin eller akvavit hör till, förutsatt att du är myndig och inte ska köra bil, såklart.
Läs mer om Höga Kusten och Surströmmingsmuseet
Västerbottensostpaj – lika gott som det låter
Denna underbara ostpaj har blivit en klassiker och ett självklart inslag i bufféer och på kräftskivan i augusti. En vanlig pajdeg fylls med västerbottensost, ägg, grädde, och peppar, och gräddas därefter gyllene i ugn. Serveras tillsammans med en fräsch sallad. En klassiker som aldrig gör ostälskaren besviken.
Kalops – mums till helgen
Mustig gryta med grytbitar på högrev brynta på alla sidor i smör. Grytan får tillsammans med lök och morötter stå och småkoka tills köttet är helt mört. Här är det lagerblad och kryddpeppar som är tongivare tillsammans med oxfond, salt och peppar. Serveras gärna på söndagsmiddagen med kokt potatis och givetvis inlagda rödbetor. Som många andra grytor äts den med fördel även dagen efter och är då ännu mer mustig.
Kålpudding – tidlös och enkel
En älskad tidlös klassiker, underbart god och enkel att tillaga. Låt den smörstekta vitkålen med lite ljus sirap och lök få småputtra sig mjuk i lite vatten i pannan. Rör sedan i salt, peppar och blandfärs som därefter tillagas färdigt i ugnen. Serveras med kokt nykokt potatis, gräddsås och mycket rårörda lingon.
Pitepalt eller kroppkakor – en fråga om geografi
Kärt barn har många namn. Ålandskroppkakan gör man av råriven potatis som blandas med vetemjöl till en smidig deg, som man gör små bollar av som man fyller med fläsk och lök. Lägger man till ett ägg i degen så får vi en smålandskroppkaka. För att få en klassisk pitepalt och Piteås signaturrätt byter man helt enkelt ut vetemjölet mot kornmjöl och tar bort löken. Man använde kornmjöl av den enkla anledningen att det var dyrt och svårt att odla vete i Norrland. Serveras med rårörda lingon och en ordentlig klick smör.
Ingen svensk jul utan julmust
Julmusten såg dagens ljus första gången i ett laboratorium i Berlin redan vid förra sekelskiftet. Den svenske läsktillverkaren Robert Robertson hade skickat sin son Harry för att studera kemi och ta fram ett alkoholfritt alternativ till öl. Resultatet blev julmusten som fortfarande är ett hemligt recept. Alla dagens producenter av julmust köper essensen av Robert AB som än idag tillverkas i Örebro. Då svensken inte står ut att vänta ett helt år mellan julmustdrickandet byts etiketten helt enkelt ut vid påsk och kallas då påskmust till allas glädje.
Fläsklägg – mellan skinka och fot på grisen
Rimmat fläsklägg sjuds mört i cirka två timmar tillsammans med lagerblad och kryddpeppar. Serveras tillsammans med en buljongsås, en klick senap och rotmos gjort på potatis, morötter och kålrot. En god vardagsrätt och ett måste på varje julbord.
Kåldolmar – hantverk till vardags
Blandfärs, kokt grötris och kryddor inlindat i ett kålblad, vikt till ett litet paket som steks färdigt i ugn. Det kan krävas lite övning att få till rätt form på dolmarna. Serveras med potatismos, sky, rårörda lingon och pressgurka.
Polkagrisen – gott på både herrgård och radhus
Amalia Eriksson började år 1859 att tillverka polkagrisen som kom att bli en av Sveriges populäraste souvenirer och förknippas starkt med den lilla staden Gränna vid Vätterns strand, där man kan se polkagrisbagarna dra i degen från gatan i panoramafönster. Den traditionella polkagrisen är en hård och randig stång i rött och vitt, men är ofta förekommande som bjudgodis i skål. Nu för tiden finns den i en mängd olika smaker, färger och utföranden.
Kanelbulle och mjölk
Svenskarna har älskat sitt vetebröd sedan åtminstone mitten av 1800-talet och runt 1920 började vi baka kanelbullar. Detta underbara lilla bakverk i varierande former och storlekar görs på vetedeg smaksatt med kardemumma som rullas med en fyllning av smör, kanel och socker, och som därefter gräddas gyllenbruna med pärlsocker på i ugn. Kanelbullen har en egen dag den fjärde oktober.
Prinsesstårta
Älskad och bakad sedan början av 1900-talet. Tårtan består av olika lager med ett omslag av marsipan. På tårtbotten brer du hallonsylt och därefter ännu en botten som täcks med vaniljkräm. På detta en tredje botten som toppas med ett lite tjockare lager vispad grädde formad som en mindre kulle.
Därefter täcks hela tårtan med grön marsipan pudrad med florsocker. Sist men inte minst pryds den med en röd ros med tillhörande gröna blad av marsipan. Prinsesstårtans dag räcker inte för svensken som har gett bakverket en hel vecka istället. Från 20 till 26 september njuter vi av prinsesstårta med kaffe – förutom de födelsedagar året runt som givetvis också kräver en prinsesstårta!
Kalvdans eller råmjölkspannkaka
Kalvdans är en riktigt kulinarisk specialitet som kräver att du känner någon som har en ko, då råmjölken inte finns att köpa i ordinarie matbutiker. Råmjölk kallas den mjölk som kon ger de första dygnen efter kalvning och som utmärker sig med sin tjocka konsistens, färg som är extra gul eller mörk samt innehåller livsnödvändiga nyttigheter och antikroppar som en kalv inte kan överleva utan.
En kalv orkar dock inte dricka all den råmjölk en duktig ko kan producera och därför kan vi njuta av överskottet och tillaga denna verkligt speciella delikatess som passar utmärkt till efterrätt, mellanmål eller till förmiddagskaffet. Grundreceptet är enkelt – häll mjölken i en form med lite salt och ställ in i ugnen cirka 15 minuter tills den har stelnat något. Lokala varianter är vanligt förekommande där man kan spä ut mjölken med vanlig mjölk och tillsätta några ägg för att få rätt konsistens.
