Det är ingen nyhet att resande är en form av lärande. Det går självklart att läsa sig till fakta om Island, men få saker toppar ett besök i landet. Förutom att vi lär känna oss själva bättre när vi lär oss om andra kulturer gör det oss även mer toleranta, respektfulla, förstående och får oss att se med nya ögon på saker som annars går obemärkt förbi i vår vardag. Island är ett av våra nordiska grannländer och denna vackra ö har mycket både i sin historia och kultur som gör den unik.
Med ett språk som knappt ändrats under århundradena, en kultur präglad av avståndet till andra länder och en mattradition som härstammar från vikingatiden är landet en skatt när det kommer till att öppna ögonen för något nytt. Med det här inlägget vill vi föra dig lite närmare Island men på ett annat sätt, utan de typiska råden om vad du ska se, göra eller äta (för sådan inspiration hänvisar vi till vår reseguide). Här listar vi istället fakta om Island som du kanske inte känner till. Möjligtvis får det dig ännu mer nyfiken på detta spännande och charmiga land som är väl värt att besöka.
Språkliga fakta om Island
Det isländska språket har bevarats under många hundra år och inom det finns en hel del spännande fakta. Här hittar du oväntade exportord och unika namntraditioner Landet har även en läskunnighet på 99,9 % av befolkningen. Det gör att Island ligger uppe i toppen bland världens länder när det gäller just läskunnighet.
Ett nästan oförändrat språk
Den fornnordiska som vi i Norden talade för 1 000 år sedan har sin närmaste släkting i isländskan. Det är det språk som idag är mest lik fornnordiska och en islänning har möjlighet att förstå flera hundra år gamla texter utan alltför stora problem. Grammatiken i isländskan har i stort sett inte ändrats alls sedan fornnordiskans dagar och en av anledningarna till att utvecklingen av språket går långsammare på Island än i de andra nordiska länderna är att landet under perioder varit isolerat från omvärlden.
En annan anledning kan vara att låneord är ovanliga då grammatiken, och då specifikt det invecklade böjningssystemet, försvårar för nya ord att ta sig in i språket. Dessutom är det viktigt för många islänningar att isländskan bevaras vilket i sin tur ger motståndskraft mot förändringar. När nya ord behöver fylla en lucka i språket skapas dessa utifrån befintliga ord och grammatiska regler. Ett exempel är ordet för teater, som på många europeiska språk liknar varandra. På isländska har det dock inte fått fäste, utan ordet teater översätts till leikhús (spelhus). Ordet margarin är ett annat exempel på kreativa lösningar i stället för låneord. På isländska heter det smjörlíki, det vill säga något som liknar smör.
Ord på export
Isländskan har två ord som spritt sig utanför landets gränser; gejser och bärsärk. Ordet gejser kommer från den berömda gejsern Geysir vid Haukadalur, som fortfarande kan besökas även om den inte längre har utbrott. Som tur är ligger den berömda gejsern Strokkur bredvid som får ganska stora utbrott flera gånger i timmen. Ordet bärsärk har sitt ursprung i fornnordiskan och var från början en beteckning på en stridskämpe. På isländska heter det berserkur (ber=björn och serkur=särk/skjorta) och kan alltså betyda en person klädd i björnskinn. Kanske kan du föreställa dig en arg stridskämpe iklädd björnskinn när du hör ordet bärsärk.
Strikt namntradition
När vi i Sverige pratar om kända personer som exempelvis politiker säger vi ofta både för- och efternamn eller bara efternamn; ”Obama”, ”Reinfeldt” och ”Sahlin” – förutom om det gäller kungafamiljen. På Island är det förnamnet, egennamnet, som är det viktigaste namnet. Till det läggs ett motsvarande vårt efternamn som skapas av pappans namn med tillägget -son eller -dottir.
Det betyder att Islands nuvarande president Guðni Thorlacius Jóhannesson kallas president Guðni och statsministern Katrín Jakobsdóttir omskrivs som statsminister Katrín på Island, hur ovant det än kan te sig för oss utanför Island. Namnlagen är strikt på Island och för inte så länge sedan var den som ville bli isländsk medborgare tvungen att ändra sitt namn eller lägga till ett isländskt namn enligt de strikta regler som gäller för namn i landet. Sedan 1996 krävs inte detta längre dock.
Natur- och djurfakta om Island
Att Island har en storslagen natur kan de flesta skriva under på. Det finns ett överflöd av aktiva vulkaner och gejsrar och delar av landmassan är täckt av lava samtidigt som andra delar är täckta av glaciäris. Det finns också en hel del spännande att lära sig om landets djur.
Mygg- och myrfritt land
Tack vare att myggen inte trivs i det isländska klimatet är landet myggfritt, men tyvärr finns det andra flygande insekter som kan stickas. Det finns inte heller några inhemska myror på Island, men en koloni av bladskärarmyror finns att beskåda på djurparken i Reykjavik. Island är en av ett fåtal platser på jorden som är myrfria, tillsammans med andra platser som Grönland, Hawaii och isolerade öar i Polynesien. På Island saknas även groddjur och kräldjur.
Europas största glaciär
På Island kan du hitta Europas största glaciär, Vatnajökull. Under glaciärisen finns ett antal aktiva vulkaner och vid varje utbrott orsakar de något som kallas jökellopp, det vill säga floder skapade av vatten från den smältande isen. Vatnajökulls is täcker ungefär en tiondel av Islands landmassa och är 1 000 meter tjock på sina ställen, men precis som många andra glaciärer smälter den tyvärr, och blir mindre och mindre för varje år.
Många får
Fram till 2021 fanns fler får än människor på Island. Det har till och med varit dubbelt så många får som invånare i perioder. De senaste åren har det dock skett en halvering av antalet får på ön vilket gör att antalet människor gått om antalet får. Därtill finns det en myt som säger att fåren på Island alltid går tre och tre. Uppkomsten av myten tros bero på att isländska får i allmänhet får två killingar och till sommaren när turismen ökar på Island är killingarna lika stora som mamman men håller sig ändå nära henne, vilket gör att det ser ut som att de går tre och tre.
Andra spännande fakta om Island
Det finns en hel del andra roliga och oväntade fakta om Island. Här kommer några exempel:
Inga tåg
Island är ett land helt utan järnväg och här tar man sig fram i bil på de många bra vägarna. Ett annat sätt att flytta sig från en punkt till en annan är att rida på de berömda islandshästarna, som även kan dra vagn. Även cykling och vandring rekommenderas för att verkligen uppleva natur på nära håll. Vintertid går det att åka hundspann eller spark. Det har under kortare perioder funnits smalspårig räls för godstransporter kortare sträckor men inga av dessa finns idag. Det som däremot finns är planer på att lägga spårvägsnät i huvudstaden och en järnväg mellan Reykjavik och Keflavík där flygplatsen ligger.
Ingen McDonald’s
Inga tåg och inte heller någon McDonald’s. Den stora hamburgerkedjan som gett upphov till Big Mac-index kan inte räkna in Island i sina jämförelsetabeller. Här finns inte längre någon McDonald’s och perioden som snabbmatskedjan faktiskt fanns på ön var inte särskilt lång. En av de sista hamburgermenyerna som såldes innan restaurangkedjan lades ner år 2009 står utställd i en monter på hostel Snotra House på södra Island.
Ingen militär och obeväpnade poliser
Trots, eller kanske tack vare, att Island är medlemmar i NATO har de inget eget militärt försvar. De var även med och grundade försvarsalliansen och det är NATO som ansvarar för landets beskydd. Bland annat satsar USA mycket på modern militär infrastruktur på ön. Island har fredsbevarande styrkor, kustbevakning, polis samt en särskild polisenhet för specifika fall. Den isländska polisen bär inte skjutvapen och ingen har någonsin blivit skjuten av en polis i landet.
Island och schack
Även om antalet islänningar i världen är få så kommer hela sex internationella världsmästare i schack härifrån. Den legendariske schackspelaren Bobby Fischer dog på Island 2008 efter att isländska företagare och politiker hjälpt honom ut från ett japansk häkte fyra år tidigare. Det är även i en liten ort i den sydvästra delen av ön som han ligger begravd.
Släktforskning eller släktvarning
Island är ett av få länder som har en genetisk informationsbank över alla sina invånare, Íslendingabók, och för många islänningar är släktforskning viktigt. Databasen innehåller information så långt tillbaka i tiden som 1 200 år, och projektet som ligger bakom detta spårar alla kända släktband mellan islänningar från dess att ön befolkades till idag.
Denna informationsbank låg till grund för en mobilapp som en grupp ingenjörsstudenter skapade i början av 2010-talet. Från början var det en rolig grej, en detalj i en släktforskningsapp, men den spreds och användes flitigt bland unga i Reykjaviks nattliv. Appen gick ut på att utröna om en flirt egentligen var ens släkting eller inte.
Genom att föra två mobiltelefoner nära varandra gav appen ifrån sig ett okej eller en varningssignal. Genetiker menar dock att risken för inavel är liten på Island och att ett varningssystem inte är nödvändigt. Samtidigt har islänningar under lång tid vänt sig till genbanken för att dubbelkolla släktskap med potentiella partners.
